Thalbaz

Idag tömkörde vi igen och höjde kraven lite, dessutom plockade jag fram en bom att kliva över. Vi jobbade i 20 minuter idag, fortfarande mest skritt. Idag var jag på honom så han faktiskt klev på lite mer i skritten, i början brydde han sig inte om drivningen men efter ett par tillsägelser lyssnade han bättre. Vi jobbade med övergångar och körde en del halt-trav då han är så seg att gå framåt när vi gjort halt, det gav faktiskt lite resultat. Det blev lite mer trav än förra gången och även något varv i galopp åt varje håll. Han såg över lag väldigt trevlig ut och sökte sig fint ner i form för det mesta trots att båda tömmarna satt direkt i bettet. Jag tycker han var duktigt och han verkade rätt nöjd efteråt. :)

 

Nu sitter jag hemma och tar det lugnt. Kroppen tycker att jag kört alldeles för hårt den här veckan så jag passar på att vila lite när jag kan. Det blev 42,5 timmar på jobbet i veckan för att jobba in lite tid då jag haft svårt att få ihop veckorna med sjuk häst och varit tvungen att åka ifrån för lite annat. Utöver det har jag ju börjat sätta igång Akke igen och igår var jag i Stockholm på konsert vilket resulterade i en hel del gående och stående vilket inte riktigt uppskattades av min rygg och mitt bäcken. 

 

Idag har vi tömkört, woho! Dock inget avancerat över huvud taget. :p Han började med att bli rädd för okänt föremål vid andra stallet och höll nästan på att springa ner mig när vi skulle in på ridbanan och var därefter väldigt spänd när jag stängde om oss samt fixade ordning på tömmarna. Så fort vi kom igång lugnade han ner sig som tur var. Det blev mest skritt och det var is i alla vattenpölarna så vi var på en volt emellan dem. Vi jobbade lite med övergångar för att inte bara gå runt runt och det gick riktigt bra även om det saknades en del bjudning men jag ville inte pressa honom för mycket. Vi lade in lite korta travintervaller, aldrig mer än ett varv, och bitvis såg han riktigt fin ut när han slappnade av. :) Jag glömde kolla klockan men gissar att vi höll på i 10-20 minuter. Så himla roligt att komma igång lite igen, vi får väl se hur länge det varar dock. Om det fryser kan vi ju inte vara på banan och jag går inte ute med honom när han är så pass orastad, dessutom misstänker jag att mitt bäcken kommer att protestera när passen blir lite längre och mer krävande...

Jaha, idag har vi varit på återbesök på kliniken då hästen haft lite tyngre att andas igen och svullnaden inte gått ner helt... Han blev ju bättre och bättre förra veckan då svullnaden i princip lagt sig på fredagen, över helgen och måndagen var jag inte i stallet då jag blivit dålig istället, fantastisk tajming. :p I Tisdags var jag i alla fall ute igen och då hade han konsitga svullnader/knölar bakom ganascherna och var allmänt hård och knölig längs underhalsen. Lite till och från tyckte jag han andades tyngre men inget farligt. I onsdags var andningen sämre och han verkade mer loj, dock hade han travat från foderhäcken och ner till grinden vilket förmodligen var anledningen när man vet vad som var problemet. Igår var andningen bättre men han var svullen runt svalget igen, suck. Han hade även svårt att få ner huvudet till marken och var inte riktigt lika matglad som vanligt. Jag hade i alla fall varit i kontakt med veterinären tidigare under dagen så idag fick vi komma in på undersökning igen, tur att det bara tar 10 minuter att åka dit. 

 

Han var mycket piggare idag såklart men fortfarande svullen. Veterinären kunde konstatera ett stort hematom, ungefär lika stort som min hand på vänster sida och trodde att distriktsveterinären haft hål på artären när hon gav kolikmedicinen. Hematomet störde blodflödet lite, därav att han lätt svullnar upp i halsen samt har lite tungt att andas ibland och när han tar ner huvudet trycker det på halskotepelaren. Egentligen hade hon tänkt göra en endoskopi men vi var överens om att problemet troligtvis var hematomet, däremot ultraljudade hon halsen för att kontrollera att det var fri passage i venerna. Han var jätteduktig och klarade av både rakning och ultraljud utan lugnande då veterinären inte ville sticka honom i onödan eftersom det blev så dumt senast och för att han skulle tycka det var lite trevligare. Med en kombination av mutor lite tålamod var det inga problem, han är ju rätt cool egentligen och bara han inser att det inte gör ont/är obegagligt brukar det gå bra. Det var inte så mycket att göra åt det förutom att vänta. Han ska hålla sig lugn för att inte riskera förnyad blödning och så fick vi tips om en salva som påskyndar läkning av blåmärken och liknande så nu är det bara att vänta men det var i alla fall väligt skönt att få veta vad problemet var. 

Det har varit en jobbig start på veckan... I måndags var vi iväg till kliniken för skoning och inte helt oväntat var han allmänt stökig så han fick lugnande, två gånger... Lite lullig när vi kom hem men han fick gå ut ändå. Runt halv sju hör de av sig från stallet om att han är dåligt och har tydliga koliksymptom så det är bara att åka ut. Under tiden jag åker ut ringer de veterinären då han bara vill lägga sig ner. Jag fortsätter att knata runt med honom tills veterinären kommer och bitvis kan han faktiskt stå still och vila. Han får kramplösande vilket inte är det lättaste då han mest stökar runt. Det slutar med brems och inte ens då går det smärtfritt. Nästa steg blir rektalisering och efter en stund konstaterar veterinären att han har en ordentligt förstoppning och tror sig även känna tunntarmen vilket inte är bra. Hon pratar om att det kanske blir så att han måste buköppnas. :S Hon sondar honom i alla fall först för att kontrollera så att magsäcken inte är överfylld vilket den inte var och han verkar även svara på behandlingen han fått så hon lämnar med instruktioner om att promenera 10-15 minuter en gång i timmen så länge jag orkar. Lite lugnare pysslar jag i stallet och kvällfodrar hästarna innan jag går in i sadelkammare och vilar lite. När det gått ungefär 40 minuter från att veterinären har åkt hör jag hur det rosslar från stallet och skyndar mig bort till Akke. Han står och har uppenbart svårt att andas och jag upptäcker att han är helt uppsvullen bakom ganascherna och runt svalget och var märkbart irriterad över det. Jag får inte tag på veterinären men efter kanske 20 minuter ringer hon upp och lovar att komma så fort hon kan. Innan dess var jag nästan övertygad om att hästen skulle segna ner och dö vilken sekund som helst. När veterinären kommer tillbaka säger hon att hon aldrig varit med om det här förut och ringer runt till lite kollegor för rådfrågning, precis vad man vill höra som mycket nervös och uppskrämd djurägare... Ingen vet riktigt vad det kan vara men man misstänker att luftstupen skadats av sonderingen och vill att jag ska åka till Strömsholm för att göra endoskopi samt ha honom under uppsikt, den ena tycker vi ska åka på stubben, den andra att vi ska avakta och åka på morgonen. Eftersom han inte blivit sämre under den närmare 1,5 timme det tagit sedan jag upptäckte det, snarare lite bättre, väljer jag att avvakta under natten och åka till vår hemklinik som ligger 10 minuter bort när de öppnar. Vid det här laget har även mina föräldrar dykt upp som jag ringde i lite halv panik när jag inte visste hur jag skulle göra men att det lutade åt en Strömsholmsresa. Vi får order om att kontrollera andningsfrekvens och slemhinnor en gång i timmen och ringa om han blir sämre. Det blev inte så himla mycket sömn under natten även om vi bäddat med hästtäcken och filtar i sadelkammaren. Han blev bättre och bättre under natten och på morgonen var han ungefär som vanligt bortsett från att han fortfarande var ordentligt svullen, blödde lite ur näsborrarna och rosslade i andningen ibland. 

 

Vi fick en akuttid på kliniken på morgonen, dock blev det ingen endoskopi eftersom han var för svullen för att kunna få lugnande och inte alls ville vara med om att få en kamera uppkörd i näsan. Veterinären ville inte bråka och riskera att skada något heller då han ändå var så pass pigg och inte hade några problem med att äta pellets. Hon trodde att det var det kramplösande som utlöst svullnaden då han säkert fått en del där det inte skulle vara så det han fick en kortisonspruta och ett recept på metacam. Vi fick även med oss pencillin och något annat läkemedel om utifall att men han blev bättre och bättre så det behövdes inte.

 

När vi kommit hem tänkte jag att han skulle få gå i sjukhagen då han säkert skulle vara lugnare ute, eller hur... Han alternerade mellan att springa och spana på sin flock i andra hagen och att göra utfall mot ponnyerna som gick brevid. Springandet gjorde att han började blöda mer ur näsborrarna så han fick husarrest resten av dagen. Svullnaden har lagt sig mer och mer och idag så halsen nästan normal ut även om han fortfarande är lite svullen runt svanlget och på undersidan av halsen. Han verkar inte blött mer näsblod i alla fall och jag hörde inga missljud ens när han åt från golvet, det gjorde jag igår, så han är helt klart på bättringsvägen. I övrigt beter han sig som vanligt även om han verkar lite medtagen vilket inte är så konstigt. 

 

Annars var vi ute och skrittade barbacka i fredags. Han var snäll förutom när han såg superfarlig snöfläckar i diket, då var han tvungen att kasta sig ett par gånger. :p