Thalbaz

Idag var han billig min häst... Jag tänkte att vi skulle ta en rejäl promenad så han blev lite rastad men han var gräslig att gå med. Först gick det en häst i hagen på vägen mot Styrstad som först var farlig och när han fattat vad det var ville han gå fram till den och spände upp sig och struntade fullständigt i att jag var där. Han var på väg över mig flertalet gånger och eftersom hans ben sprätter iväg lite hit och dit, speciellt frambenen, ställer jag mig ogärna framför honom eller kommer för långt bak när han är på det humöret. Det gick i alla fall lite bättre en bit när vi kommit förbi hästen, då dök det upp folk som var ute och red istället som han var tvungen att glo på trors att de var ganska långt bakom oss. När även de försvunnit betedde han sig relativt normalt en lång stund tills vi vänt och gick hem igen och hamnade bakom dem, suck... Då fick han stanna och backa varje gång han började trava. Han lugnade sig återigen när de försvunnit utom synhåll och han skötte sig riktigt bra sista biten till stallet. Jag misstänkte att han behövde mer motion så vi fortsatte åt andra hållet. Halvvägs ner till banan kom det en joggare bakom oss som skrämde honom lite och han blev helt knäpp när han såg de andra hästarna. Han spände upp sig i bästa arabstil och struntade fullkomligt i mig. Jag fick dra runt honom på volt hela vägen förbi hagarna då han inte vände när jag gick emot honom och när vi kom till slutet höll han på att sticka för mig då jag kom lite långt bak och han såg ut som han skulle slå vilket resulterade i att jag backade och tappade halva linan och han for iväg. Jag kan säga att jag är glad att jag hade longerlinan. Lite mer än halva hade åkt ut innan jag fått ett bra tag om den och tillräckligt med balans för att rycka tag i honom och sedan var det bara att hala in honom på mindre och mindre volt och försöka få honom lugn. När jag fått honom stilla kände jag att vi hade fått nog med äventyr för idag och vi vände och gick tillbaka. Han var tämligen hemsk åt det hållet med men ändå något bättre och jag släppte honom på banan en kortis så han kunde rusa av sig den värsta energin vilket resulterade i två ruscher i full fart mot grinden. Han passade även på att hälsa på en av islänningarna som han verkade lite fundersam över tidigare. Väl inne i stallet var han så snäll så monsterhästen...

 

I fortsättningen blir det träns eller repgrimma när vi är ute och går och veckan kommer nog att vigas åt ledarskapsövningar på banan som nu börjar bli ganska isfri.