Thalbaz

Här ekar det tomt och kommer nog att gör i fortsättningen med, jag har fullt upp med barn och hus och Akke lever tyvärr inte längre.

 

Vi började komma igång ordentligt efter alla skador men den 10:e mars ringde S som lunchfodrade och sade att Akke hade ett sår. Jag åkte till stallet och han hade skalat upp en ordentlig flik strax över kotan på utsidan av vänster bak. Det blödde inte speciellt längre och han verkade inte jättebesvärad så han fick vara kvar ute och äta klart medan jag mockade och väntade på veterinären. Han var halt när jag tog in honom men han rörde sig ganska okej ändå. Efter att ha stått på stallgången i ungefär 20 minuter i väntan på veterinären blev han dock blockhalt och ville inte stödja på benet. Veterinären hittade en sårficka på kanske 5 centimeter som gick in mellan senorna och han åkte även och hämtade röntgen för att se om något var brutet och det visade sig att griffelbenet var av. Han hade bollat lite med Strömsholm som tyckte att jag skulle åka upp med honom för operation men jag valde att avvakta och åka till Mantorp istället efter helgen. Akke fick benet fint inpackat och ordinerades boxvila.

 

På tisdagen fick vi en tid på Mantorp och åkte iväg. Då hade jag hunnit fundera en del och redan innan hade jag bestämt mig för att om senorna var skadade så fick han somna in. Han skulle inte trivas med minst ett halvårs konvalecens med mycket boxvila, bara de tre dagarna han redan stått på boxvila ogillade han. Dessutom hade han ju sin knöl på korset som han nog kände av när det krävdes mer av honom och svårt att hålla hull och sätta muskler och gick inte att sko bak utan sedering. Chansen att han skulle bli återställd efter en allvarligare senskada kändes även den inte så stor och jag ville inte sälja honom vidare då han var väldigt sur att sköta och jag ville inte bara ha en promenadhäst. 

 

När vi kom ner till Mantorp fick vi först skritta i löpargången och nu rörde han sig riktigt bra i skritt igen. När vi skulle trava gick det dock inte. Han var jättehalt i trav coh det blev bara några steg. Efter att ha sagt till veterinären hur jag tänkte började de med att först undersöka såret och sedan göra ett ultraljud. Redan vid först undersökningen misstänkte veterinären att senorna var skadade och ultraljudet konfirmerade det. Det fanns ett snitt i gaffelbandet, senskidan var skadad och även senorna och prognosen var dålig så han fick somna in. 

 

Han är den häst som varit härligast att rida av alla hästar jag ridit. Även om han kunde vara seg ibland och spänd så var han så gav han en sån fantastisk känsla när han gick bra och det var ganska ofta. Det jag kanske minns mest var den terrängträningen när vi var ensamma och han hoppade så fantastiskt bra. Vår sista ridtur tillsammans var också bra, det hade snöat och grusvägen var perfekt med ett lager packad snö och vi var ute på kvällen och galopperade. 💗

 

Jag har hittat en ny häst, ett treårigt connemarasto, som ska besiktigas om en och en halv vecka. Kanske kommer jag att skriva om henne här men troligast kommer jag inte att göra det då tiden och motivationen inte riktigt finns.